Besöksgård

Generell information

I agroforestrybegreppet ingår flera olika typer av odlingssystem där man avsiktligt använder sig av perenna samodlingar i vilka man även kan inkluderar djurhållning. Den gemensamma nämnaren i dessa system är att det bygger på att vedartade växter såsom träd och/eller buskar samodlas med andra grödor eller samlever med betesdjur. En sammansmältning av agrokultur och skogsbruk som ger högre produktion och lönsamhet samtidigt som det binder växthusgaser ur atmosfären, ökar biodiversiteten, motverkar erosion, förbättrar vattenkvalitet och -hushållning och även bidrar med andra ekosystemtjänster.

Trädjordbruk (silvoarable)

Innefattar bl.a. alléodling med antingen spannmål eller annan eller fler annuella grödor i alléerna och tätt planterade bärande träd och/eller buskar, bioenergi, timmer m.m. i de perenna raderna. 

Skogsbete (silvopastoral)

kallas det både när betesdjuren går i faktisk skog, plantage eller då de har betesmarker med spridda träd, om de betar i frukt- och nötplantage eller i en alléodling.

Skogsträdgård (forest garden)

Detta är det odlingssystem som mest försöker efterlikna naturliga ekosystem i form av en mångfald i storlek, struktur och funktion av olika träd, buskar och perennt örtskikt.

Skogsodling (forest farming)

Här odlar man skuggtåliga växter då krontaket kan vara helt slutet.

Gränszonsodling (bounderysystems)

Denna typ av odling förekommer mellan produktionsfälten. Mångfunktionella vindskydd och produktiva kantzoner där man planterar användbara träd och buskar i olika höjder för att effektivt få stopp på vind och nyttja solen optimalt.

Genbanken är basen i vårt arbete att bevara allmogedjurens genmaterial. Genbanken är en stambok över alla renrasiga arter som respektive föreningen ansvarar för. Det är inte så ovanligt att man får åka ganska långt för att finna en passande make/maka, framförallt om det är en mycket utrotningshotad ras.

Till skillnad från de förädlade raserna, så kan de gamla lantraserna leva bra även på lite kargare marker. De är multianvändbara och är inte framavlade för bara en egenskaps skull, allt på djuret skulle användas. Lantraser är oftare också mer motståndskraftiga och mer härdiga/anpassade till vårt klimat.

Alla våra djur är frigående utomhus största delen av året. De får ekologiskt foder, även om vi ännu inte själva börjat med att odla till dem.

Övriga djur

Vilda djur

Det finns en hel del här inne i skogen.

Fåglar såsom Duvhök, Ormvråk, Häger, Spillkråka m.fl. En sommar och höst var det en Gräsandshona som följde med vår ankflock, men när de på hösten skulle börja gå inomhus om kvällarna flög hon vidare.

Varg har vi haft besök av en gång, den tog ett får. Tyvärr hann vi aldrig se detta fascinerande djur, den hade gett sig av innan vi vaknade.

Bävern har kommit tillbaka och bosatt sig i en riktigt gammal hydda på vår mark. Till en början så dämde de upp vid vägtrummorna, men gav sig efter flera ihärdiga försök att ta bort fördämningen från vår sida och gjorde en lite mindre längre uppåt bäcken.

Lodjur finns ockå runt knuten.

Uppbyggnaden av trädgårdens formationer och rum är först och främst inspirerade av enkel Feng shui i egen tolkning och från en trädgårdsterapikurs på Alnarp. Innan kursen hade vi dessutom varit helt inne på att bara odla saker som går att äta, men vikten av det estetiska uttrycket gick upp för mig först då. Även om man finner många vackra grönsaker att odla så finns här ändå en del blommor för ögat och själen. Andra blommor odlas i huvudsak för pollinatörernas och/eller för jordens skull.

Genomgående så försöker vi tänka på biodiversiviteten. Vi behåller de träd och planterar in nya som hör till det här området och klimatet vi bor i. Tänker man på jord, växter och bra vinterboende så kommer insekter och mindre djur i släptåg. Dessa håller sedan en del skadeinsekter bort från odlingarna.

Vi har växtzon IV här, trots att det bara nedanför berget är växtzon III. Det beror också lite på att gården dessutom ligger i en liten köldsvacka. Om våren slår björkarna ut sin löv två veckor tidigare bara två kilometer härifrån.

En annan tanke med det vi odlar, som uppstått under de senaste åren då flera familjemedlemmar fått bekräftat histaminintolerans, är att försöka göra trädgården så histaminfri som möjligt. Så barnen bara kan gå ut och äta vilka bär och frukter de vill utan att behöva tänka på begränsningen.

Köksträdgård 

Förkultiveringen startar i slutet av februari efter att ha kikat igenom egna tagna fröer och sen beställt hem resten. Våren börjar annars med att grisarna bereder de odlingsbäddar som ska direktsås eller planteras i öppen jord. En växande del, framförallt för växter som behöver mycket plats, går över till täckodling. Vi har ju lite täckmaterial då djuren ratar en del av grovfodret. Från dem tar vi också gödslet som ska berika jorden i köksträdgården, efter några års komposterande.

Eftersom vi har ganska tung lerjord här började vi med att odla på drill för flera år sedan. Den lösningen har fortsatt, då det fungerar väldigt bra med avrinning under regniga somrar, rötterna får växa i relativt djup jord och självklart blir det lättare att se sådden, rensa och gå mellan raderna utan att förstöra något. Tyvärr tycker dock katterna om att gosa i den lilla upphöjningen som blir och ankorna släpar magen i och drar med sig fröna när de går där på upptäcksfärd.

Vi har ett litet växthus som proppas fullt med plantor, det är så svårt att begränsa sig.

Att se växterna spira och ta fart är riktigt härligt. Framförallt de som bara väller upp ur jorden med otrolig kraft och grönska. Det är lite förundransvärt var all denna växtkraft kommer ifrån. Genom att blanda färger och strukturer hos grönsakerna och även få in några blommor lite här och var så finns det alltid något att titta på... och alltid något att äta av.