Besöksgård

Vi har öppen gård på söndagarna i juli mellan klockan 12 och 16, övrig tid får bokas

Djur i genbank

Genbanken är basen i vårt arbete att bevara allmogedjurens genmaterial. Genbanken är en stambok över alla renrasiga arter som respektive föreningen ansvarar för. Det är inte så ovanligt att man får åka ganska långt för att finna en passande make/maka, framförallt om det är en mycket utrotningshotad ras.

Till skillnad från de förädlade raserna, så kan de gamla lantraserna leva bra även på lite kargare marker. De är multianvändbara och är inte framavlade för bara en egenskaps skull, allt på djuret skulle användas. Lantraser är oftare också mer motståndskraftiga och mer härdiga/anpassade till vårt klimat.

Alla våra djur är frigående utomhus största delen av året. De får ekologiskt foder, även om vi ännu inte själva börjat med att odla till dem.

Värmländska skogsfår

Fåren var de första djur vi skaffade till gården. Allting här var igenväxt och allmogeraser är bra på att även hålla sly nere. Eftersom vi bor i Värmland så var det ganska självklart att det skulle bli Värmlandsfår, nu är den dock en av de minst hotade raserna.

Läs mer på Föreningen Svenska Allmogefår

Linderödsgris

Grisar är underbara djur. Förutom att de gör ett fint beredningsjobb i köksträdgården så hyr vi även ut galtarna för betäckning. Först letade vi efter Eketorpssvin, för att de var mindre, men de var en senare framavled rassom skulle likna en gammal. Så linderöd blev det och växer de upp hos en så känns det inte så stora till slut ändå - mest goa.

Läs mer på Föreningen Landtsvinet

Mellerudskanin

Kaninkött är ett av de mest miljövänliga och nyttiga kött vi kan äta. Deras omvandling av grovfoder till kött är av betydligt högre procent än större däggdjur. De släpper heller inte ut metangas som idisslare gör.

På vintern så har vi årets kullar inne hos hönsen och det fungerar jättebra.

Läs mer på Föreningen Gotlandskaninen

Nordiskt bi

Pollinatörer i stort och framförallt vissa solitära bin och humlor är väldigt utsatta och på nedåtgående. En tredjedel av det vi har på tallriken behöver framförallt bin och humlor för att få frukt, sätta frö och föröka sig för framtida odling. Förutom att hjälpa de vilda raserna med boplatser så kan pollinering också underlättas genom att ha tambin.

Det nordiska biet är vårt ursprungsbi som det krävs stort arbete för att hålla renrasig och föröka upp. Eftersom drottningarna flyger långt bort för att para sig måste det finnas speciella parningsstationer, fria från inblandning av andra biraser som numer är väldigt vanliga. Det nordiska biet har tidigare haft rykte om sig att vara ilsket, vilket inte stämmer. De har även fördelen att vara anpassade till vårt klimat och dragförhållanden, som andra allmogeraser.

Läs mer på Nordbiföreningen

Lappgetter

Getter är ännu lite bättre än allmogefår till att hålla sly borta då de dessutom barkar vissa träd. De kallades förut för fattigmansko och de är relativt lätta att handmjölka. Mjölken smakar heller inte get, som vissa menar, utan den är neutral god och smakar lite "kallare"/"blåare" (mitt eget försök till beskrivning), troligtvis pga av annorlunda fettinnehåll. Dessutom kan man enkelt göra riktigt goda färskostar.

När vi skaffade Lappgetterna var det bara fyrtio vuxna djur i avel.

Läs mer på Föreningen Allmogegeten

Ölandsgås

Egensinniga fåglar, men bra på att finna mat. Nu har vi ju bara ett par, men hannen är verkligen stirrig och på tårna hela tiden. Dock är de inte så vaktiga av sig så att de nyps eller liknande. Ena riktiga poliser för ankorna är de också, vilket i och för sig kan vara behövligt ibland.

Läs mer på Svenska Lanthönsklubben

Svensk gul anka

Första vintern vi bodde här kunde vi inte få tag på anka till julbordet. Jacob är dansk och det har de haft som tradition. Såå, anka fick vi lov att skaffa. Den Svenska gula ankan var vid tillfället den mest utsatta och det var nog ganska bra val här ute i skogen. Den har nog bäst kamoflage då den simmar i bäcken med mycket växtlighet att vara i närheten av.

Läs mer på Svenska Lanthönsklubben

Gotlandshöns

Lite luriga i äggläggningen är de allt, men relativt lugna och ganska stora för att vara en lantras. Vi skaffade dem bland annat för att de är härdiga, har ganska stor slaktkropp och att det inte fanns så många genbanker med dem i.

Läs mer på Svenska Lanthönsklubben

Övriga djur

Bondkatter

För att hålla möss och sorkbeståndet på en nogorlunda nivå, då de lätt kan komma åt djurens foder och förökar sig ganska snabbt, så behöver vi ca fyra till fem katter på gården. Vintertid blir de alltid betydligt fetare, trots att de får samma mängd kattfoder. De gör ett bra jobb och är behövliga.

Kanin

En blandras av Svensk lantkanin och Fransk silver, en gammal fransk lantkaninras. Vi skaffade den för att få lite större slaktkroppar.

Hund

Sällskapshunden Felix är med oss överallt. Han är en blandning av Bordercollie och Golden retriever. Glad, kärleksfull och uppmärksam.

Vilda djur

Det finns en hel del här inne i skogen.

Fåglar såsom duvhök, Ormvråk, Häger, Spillkråka m.fl. En sommar och höst var det en Gräsandshona som följde med vår ankflock, men när de på hösten skulle börja gå inomhus om kvällarna flög hon vidare.

Varg har vi haft besök av en gång, den tog ett får. Tyvärr hann vi aldrig se detta fascinerande djur, den hade gett sig av innan vi vaknade.

Bävern har kommit tillbaka och bosatt sig i en riktigt gammal hydda på vår mark. Till en början så dämde de upp vid vägtrummorna, men gav sig efter flera ihärdiga försök att ta bort fördämningen från vår sida och gjorde en lite mindre längre uppåt bäcken.

Ekologisk trädgård

Uppbyggnaden av trädgårdens formationer och rum är först och främst inspirerade av enkel Feng shui i egen tolkning och från en trädgårdsterapikurs på Alnarp. Innan kursen hade vi dessutom varit helt inne på att bara odla saker som går att äta, men vikten av det estetiska uttrycket gick upp för mig först då. Även om man finner många vackra grönsaker att odla så finns här ändå en del blommor för ögat och själen. Andra blommor odlas i huvudsak för pollinatörernas och/eller för jordens skull.

Genomgående så försöker vi tänka på biodiversiviteten. Vi behåller de träd och planterar in nya som hör till det här området och klimatet vi bor i. Tänker man på jord, växter och bra vinterboende så kommer insekter och mindre djur i släptåg. Dessa håller sedan en del skadeinsekter bort från odlingarna.

Vi har växtzon IV här, trots att det bara nedanför berget är växtzon III. Det beror också lite på att gården dessutom ligger i en liten köldsvacka. Om våren slår björkarna ut sin löv två veckor tidigare bara två kilometer härifrån.

En annan tanke med det vi odlar, som uppstått under de senaste åren då flera familjemedlemmar fått bekräftat histaminintolerans, är att försöka göra trädgården så histaminfri som möjligt. Så barnen bara kan gå ut och äta vilka bär och frukter de vill utan att behöva tänka på begränsningen.

Frukt

På gården fanns det endast några få gamla äppelträd som inte gav någon frukt att tala om. Endast ett av dem gav ett fåtal äpplen som gick att äta och de hade inte blivit beskurna på... ja, evigheter. Efter första beskärningen tog det några år innan de gav frukt igen, men inget av de andra träden var för människoföda. Möjligtvis skulle det gå att garva skinn med pga den sträva syran.

Några små körsbärsträd fann vi först efter flera år. Troligtvis fritt sådda av fåglar.

Planeringen för en fruktträdgård drog ut på tiden så det var först vår och sommar 2016 som vi köpte grundstammar (av äpple, päron, körsbär och plommon) som blev ympade och okulerade. Efter några år ska de planteras ut.

Bär

Röda vinbär fanns när vi flyttade in. Troligtvis fågelspridda då de var olika bördiga och stod lite här och där. De röda bär som finns kvar är främst för djuren. Hönsen hoppar gärna efter dem och trivs i hallonbuskaget. Annars försöker vi byta ut resten till vita, gula eller svarta bär:

Svarta och vita vinbär, aronia, gula och röda (vilka är mer blå) krusbär, vita jordgubbar och gula smultron.

Köksträdgård

Förkultiveringen startar i slutet av februari efter att ha kikat igenom egna tagna fröer och sen beställt hem resten. Våren börjar annars med att grisarna bereder de odlingsbäddar som ska direktsås eller planteras i öppen jord. En växande del, framförallt för växter som behöver mycket plats, går över till täckodling. Vi har ju lite täckmaterial då djuren ratar en del av grovfodret. Från dem tar vi också gödslet som ska berika jorden i köksträdgården, efter några års komposterande.

Eftersom vi har ganska tung lerjord här började vi med att odla på drill för flera år sedan. Den lösningen har fortsatt, då det fungerar väldigt bra med avrinning under regniga somrar, rötterna får växa i relativt djup jord och självklart blir det lättare att se sådden, rensa och gå mellan raderna utan att förstöra något. Tyvärr tycker dock katterna om att gosa i den lilla upphöjningen som blir och ankorna släpar magen i och drar med sig fröna när de går där på upptäcksfärd.

Vi har ett litet växthus som proppas fullt med plantor, det är så svårt att begränsa sig.

Att se växterna spira och ta fart är riktigt härligt. Framförallt de som bara väller upp ur jorden med otrolig kraft och grönska. Det är lite förundransvärt var all denna växtkraft kommer ifrån. Genom att blanda färger och strukturer hos grönsakerna och även få in några blommor lite här och var så finns det alltid något att titta på... och alltid något att äta av.

Försäljning

Hönsägg

I säsong. Väldigt färska, goda och ekologiska hönsägg från välmående, frigående höns. Våra ägg är inte så vattninga som köpeägg, har vi upptäckt. Jämfört med ankägg så är hönsägg godast kokade, annars är ankägg alltid att föredra.

De hönsägg som behöver lite rengöring vid plockning sandpapprar vi en smula. Alla ägg genomlyses och förvaras på riktigt sätt i kyl. Om det skulle förekomma en liten blodprick inne i ägget så är det inte en början till kyckling, utan lite blod som kommit med från hönans äggledaren.

Genbanksdjur

Livdjur av alla de Arter som vi har på gården, se ovan.

Hundmat

Ekologisk i säsong: Köttiga ben från får och get, Kaninmagar m.m.

Ankägg

I säsong. Väldigt färska, goda och ekologiska ankägg från välmående, frigående ankor. Ankäggen är lite större än hönsägg, de innehåller mer gula,vilket gör en sockerkaka mer gyllene än vanligt och så har de en lite mer géleaktig konsistens. Vi anser ankäggen vara mycket bättre till framförallt matlagning, stekning och bakning.

Ankäggen behöver allt som oftast rengöras vid plockning, de tvättar vi av för hand. Alla ägg genomlyses och förvaras på riktigt sätt i kyl.

Grönsaker

Ekologiska i säsong. En del grönsaker är så roliga att odla, så det blir alldeles för mycket av bara farten. Hittills har vi sålt framförallt sallad, nyzeeländsk spenat, bladamarant och vintersquash.

Få se vad detta år ger för utfall.

Ull

Olika färger och typer, otvättad ull.

Skinn

Av Får och Get. Av får finns både mattskinn och med kortare ullängd. De är ivägskickade till ett alungarveri. Här finns inga tvättbara skinn pga att då används sexvärdigt krom, och även om det inte löses ut under skinnets livstid så kommer det till slut att ut då skinnet kasseras.

Det finns även möjlighet att köpa oberedda Kaninskinn.

Honung

Ekologisk. Den honung som vi hittills har bärgat har varit väldigt ljus och ytterst välsmakande, blommig och bredbar. "Den bästa som någonsin gjorts." som säkert var och varannan biodlare sagt om sin egen honung. Men den här gången är det sant ;) När den är så ljus är det troligt att nektarn har tagits framförallt från hallonblom.

Hantverksalster

Olika typer av Skinnmössor med vantar i set av får och kaninskinn, Tovat och Luffarslöjd.

Vi har öppen gård på söndagarna i juli mellan klockan 12 och 16,

övrig tid får bokas